Nej, det tycker inte Miljöpartiet, men det är vad som riskerar bli verklighet med regeringens politik som de nu signalerar. Om de 9 miljarderna i avräkningar som de signalerat blir verklighet kommer det göras drastiska neddragningar på alla andra områden.

Därför har jag idag lämnat in en interpellation till Finansministern där jag frågar hur de tänker.

Putins krig mot Ukraina drabbar inte bara våra närområden, utan stora delar av världen. När priserna på mat och bränsle snabbt stiger är det världens allra fattigaste som drabbas först.

Det larmas redan om ökad världssvält, risk för ökade konflikter och eskalerande krig runt om i världen. Det är larm vi måste agera på.

Tyvärr verkar den socialdemokratiska regeringen bara kunna visa solidaritet till en utsatt grupp i taget. När svenskt bistånd behövs som allra mest väljer man att göra stora avräkningar som de facto kommer minska biståndet markant. Det kommer knappast gå obemärkt förbi och som vanligt är det världens fattiga som drabbas värst. Det är helt oacceptabelt av ett land som vill kalla sig en humanitär stormakt.

Hela interpellationen:

Putins besinningslösa attack på Ukraina har i grunden skakat om norra Europa och ställt vår säkerhetsordning på sin spets. Att helt oprovocerat attackera ett fredligt grannland som inte gör något annat än att söka en bättre framtid för sitt folk är vettlöst och saknar motstycke i modern tid.

De vittnesmål om brutalt dödade, torterande och lemlästande som kommer dag efter dag säger alla samma sak: ska vi vara ett anständigt samhälle behöver vi för allt i vår makt för att stoppa Putins fruktansvärda krig.

I kris och krig prövas vår solidaritet. Jag är stolt över det Sverige vi varit den senaste tiden. Som tagit emot människor som flytt från sina liv från kriget, och som skickar vapen, förnödenheter, material och pengar till Ukraina.

Men vår solidaritet får inte stanna där. För konsekvenserna av Putins krig mot Ukraina drabbar inte bara våra närområden, utan stora delar av världen. När priserna på mat och bränsle snabbt stiger är det världens allra fattigaste som drabbas först.

Det larmas redan om ökad världssvält, risk för ökade konflikter och eskalerande krig runt om i världen. Det är larm vi måste agera på.

Tyvärr verkar den socialdemokratiska regeringen bara kunna visa solidaritet till en utsatt grupp i taget. När svenskt bistånd behövs som allra mest väljer man att göra stora avräkningar som de facto kommer minska biståndet markant. Det kommer knappast gå obemärkt förbi och som vanligt är det världens fattiga som drabbas värst. Sverige kan bättre än så. Vad inom utvecklingssamarbetet vill regeringen skära ned? Är det på kvinnliga småbönder i utvecklingsländer som äntligen för ett hållbart jordbruk som ger intäkter och möjlighet till matsäkerhet för fler? Eller är det de kvinnliga fredsnätverken som bidrar till hållbar konfliktlösning? Eller är det på modiga demokrati-, MR- eller miljöaktivister som riskerar förföljelse, fängelse eller tortyr?

Vårt utvecklings- och katastrofbistånd är internationellt erkänt som ett av världens bästa i effektivitet och måluppfyllelse. Vi kan verkligen göra en insats i att rädda människor i akut nöd samtidigt som vårt långsiktiga arbete stärker demokratier, fred och kvinnors rättigheter. Ändå verkar regeringen nu vilja skära ned på det viktiga internationella arbetet till förmån för Sveriges kommuner. Det är så man baxnar.

Sveriges kommuner är för det första inte fattiga. Av det stöd som kablades ut under coronakrisen finns fortfarande mycket kvar och statens finanser är urstarka trots åren av pandemi. Trots detta vill regeringen dra av så mycket av biståndet i flyktingmottagning att vi riskerar att göra Sveriges kommuner till vår egen största biståndsmottagare! I en tid när internationellt samarbete behövs mer än någonsin, svält behöver bekämpas dag för dag, klimatförändringarnas effekter minskas, demokrati- och fredsarbetet måste intensifieras för att minska framtida risker, så framstår det som att regeringen istället vill dra sig tillbaka.

Det är för mig helt obegripligt.

Med anledning av detta vill jag fråga Finansministern:

Vilka förändringar av Sveriges internationella engagemang avser statsrådet ta initiativ till, både på kort och lång sikt?

Vilka områden och vilka internationella biståndsmottagare avser statsrådet föreslå minskat bistånd till?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Om janinealmericson

Jag är Janine Alm Ericson, en grön politiker som brinner för miljön och rättvisa. Jag gick med i MP för att sätta miljöfrågan i fokus och samtidigt engagera mig i barnfrågor, jämställdhet, diskriminering, integration och demokratiutveckling. Kort sagt arbeta för dem som behöver en röst som kanske kan höras på områden jag anser solidariskt måste förbättras. Områden som jag fått viktiga erfarenheter om bland annat genom praktik och volontärarbete i FN och Östafrika och som har bäring på både lokal, regional och riksnivå. Jag bor en liten bit utanför Alingsås, i ett mycket naturskönt område med djur och natur helt nära. Min lilla familj består av man och två underbara barn, med ett till på väg vilken dag som helst. När jag inte jobbar på vårt företag, som sysslar med miljövanlig färgborttagning, eller håller på med politik i olika former, så tycker jag om att vara med min familj, mina vänner, vara ute på olika aktiviteter och bara vara hemma och läsa, greja och laga mat.

Senaste inlägg av janinealmericson

KATEGORI

Ekonomi, Utrikes

Etiketter

, ,