Snart är klockan midnatt, det som är tänkt att vara den sista natten på konferensen. Dagen har gått fort med en massa olika intressanta aktiviteter. Först ett möte med delar av de nordiska delegationerna, sedan seminarium om klimatlagstiftning. Där visades det bland annat att många redan har någon form av lagstiftning på plats, så efter Paris är det mer frågan om hur man ska kunna förändra och förbättra. Efter det kom information om hur det gått med förhandlingarna natten till idag. Framsteg och bakslag. Sedan var det ny väntan på nytt utkast. Eftermiddagen och kvällen innehöll många bra samtal med bland andra vår klimat- och miljöminister Åsa Romson och Naturskyddsföreningen. Ett till seminarium, denna gången om klimatavtalets betydelse för näringslivet. Även det verkade positivt, vilket är viktigt. Utan företagen som del i omställningen, kommer vi inte att nå speciellt långt. Tiden för när den nya texten, som vi alla hela tiden väntade på, skulle komma försköts gång på gång. 

Men kl 21 blev det dags. Alla kastade sig över den nya versionen och snabbt konstaterades att det fanns framgångar, såväl som motgångar. Att temperaturmålet ser ut att sänkas till en bra bit under 2 grader och att det ska följas upp oftare. Däremot inga procentenheter om hur många procent utsläppen ska minska och under hur lång tid. Frågan är om det kommer att accepteras. 
Det är nu mindre än ett dygn kvar tills allt ska vara klart. Den franska utrikesministern som leder förhandlingarna inser att tiden är knapp och föreslog att nattens förhandlingar skulle inrikta sig på att lösa de riktigt svåra knutarna och förhandlingarna skulle starta kl. 23.30. Så här är vi nu. Återigen denna spänning. Nattmangling. Jag funderar på varför det alltid måste bli såhär när man ska komma överens om viktiga saker. Sent på nätterna, tidsbrist, flera stora saker kvar. Kanske måste allt det vanliga pågå på dagen och då finns bara nätterna kvar. 
För övrigt har det varit väldigt kallt idag. Konferensen består av ett flertal enormt stora tält, där vinden och kylan kryper in hela tiden. Men värmen på insidan har ändå varit påtaglig. Vägen framåt ligger fortfarande öppen och hoppet om ett lyckat avtal lever. Nu manglar vi vidare.